Sjukvård – lågeffektiv verksamhet

Publicerad: 11/11, 2019 av Torbjörn Edlund

​Debatten har tonats ner när det gäller privata vårdgivare kontra offentliga, förmodligen är ämnet utkonkurrerat av sprängningar och grov kriminalitet. Men sjukvården har inte blivit effektivare, snarare tvärt om visar konsultbolaget McKinsey i en rapport om produktiviteten i den svenska hälso- och sjukvården.
Läkare använder, enligt rapporten, mindre än hälften av arbetstiden till patientbesök! Läkare arbetar med andra saker vilket har bidragit till att produktiviteten inom hälso- och sjukvården har blivit sämre.

I rapporten konstateras att den svenska sjukvården har god kvalitet och att antalet läkare i förhållande till antalet invånare är högt jämfört med andra länder. Å andra sidan tar svenska läkare emot förhållandevis få patienter jämfört med andra länder och dessutom minskar tiden för att träffa patienter.

Rapporten bygger bland annat på en enkät i samarbete med Sveriges Läkarförbund. Enkäten besvarades av 1.228 kliniskt verksamma läkare, som själva har fått redogöra för hur de använder sin arbetstid.

Så här jobbar läkare, arbetsvecka 39,8 timmar:
•.15,5 t på patientmöten (patienter och anhöriga)
• 7,5 t på administration och dokumentation
• 6,6 t på vårdrelaterade uppgifter utan att patient är närvarande
• 10,2 t på övrigt

Enligt enkätsvaren framgår också att läkare arbetar med saker som andra borde kunna göra. Många tvingas använda krångliga och tröga IT-system, som tar tid från det egentliga kliniska arbetet.

Tapporten identifierar också flera problem som drar ner produktiviteten i vården:
• klara riktlinjer saknas för hur arbetstiden ska disponeras
• undermåliga IT-system ökar den administrativa bördan
• läkare lägger en stor del av sin tid på uppgifter som borde utföras av andra
• läkare tränas inte i att arbeta mer effektivt
• tilldelning av resurser ökar mer för lednings- och stabsfunktioner än för kliniskpersonal

För att komma till rätta medproblemet med den låga produktiviteten föreslås i rapporten fyra övergripande åtgärder:
• bättre utnyttja den högsta kompetensnivån hos olika yrkesgrupper
• omfamna digitalisering och automatisering
• inför standardiserad arbetsplanering
• inför systematisk coachning och feedback för att få bättre kunskap om framgångsrika arbetssätt

Den här rapporten redovisar inte hur läkare med olika arbetsgivare arbetar, privata vårdgivare kontra offentliga (landstingen). Men man kan ju enkelt inse att om de privata vårdföretagen inom primärvården redan arbetar efter den metod som rekommenderas i rapporten, så leder det till att de privata hälsocentralerna kan redovisa vinst medan till exempel Region Gävleborgs egna hälsocentraler tillsammans drar över budget med 40-45 miljoner per år. Det motsvarar omsättningen för en normalstor hälsocentral med ansvar för ca 10.000 personer. Det innebär att Region Gävleborg borde har mycket att vinna på att effektivisera sin verksamhet. Genom att täcka förlusten snedvrider Regionen dessutom konkurrensen genom att ge mer pengar till sina egna hälsocentraler.

Tyvärr verkar den offentliga sjukvården vara extremt sjukhusinriktad, där antal administratörer ökar mer än antal vårdpersonal. Dessutom ökar bemanningen inom sjukhusvården medan resurser och personal släpar efter inom primärvården trots att deras arbetsuppgifter ökar när sjukhusen för över uppgifter till Primärvården.

För primärvården är det ett problem att allt mer av förändringarna dikteras med toppstyrning, vilket idag är förlegat och dessutom leder till sämre effektivitet. Man kan undra varför ledningen för primärvården inte verkar särskilt intresserad av att ta reda på varför privata vårdgivare lyckas bättre än Region Gävleborgs egen verksamhet? Hur ser personalen och kunderna på verksamheten hos de mest effektiva vårdgivarna? Hur sprider man lokalt goda exempel och erfarenheter till andra?

Varför stärker man inte hälsovalskontoret och följer upp bättre? Nu har man flyttat detta från hälsovalskontoret och uppåt i hierarkin inom Region Gävleborg med ännu mer toppstyrning som resultat. Hur sprider man lokalt goda exempel? Hur kommer det sig att primärvården inom Regionen inte lyckas rekrytera utan fortfarande tvingas förlita sig på personal från bemanningsföretag?

Det jag beskriver är ett systemfel som Regionledningen har ansvar för. Personalen gör ett bra jobb med de förutsättningar som gäller. Jag är glad att jag är lista hos en privat vårdgivare! Jag har haft samma husläkare sen mer än 25 år! Och jag har aldrig sett en enda hyrläkare på den mottagningen!

Källor:
McKinsey en rapport https://slf.se/app/uploads/2019/07/lakarrapport-rgb-digital.pdf
Intervjuer med representanter för vårdföretag