Gävle kommuns organisation – och vem som bestämmer vad

Publicerad: 13/11, 2019 av Ralph Brodin

​Många känner inte riktigt till hur en kommun fungerar och vilka som fattar beslut i olika frågor. För företagare handlar det mycket om både upphandling och kommunens myndighetsutövning, som alkoholtillstånd, byggnadslov, hygien, miljö med mera. Gävles Företagarföreningar bjöd därför in kommunalrådet Åsa Wiklund Lång, tillika ordförande i Gävles Kommunstyrelse, och kommundirektör Göran Arnell för att informera om Gävle kommun på ett frukostmöte på Gasklockornas restaurang den 31 november. På dagordningen: hur ser kommunens organisation ut och vilka frågor och beslut hanteras av politiker respektive tjänstemän.

Ralph Brodin, ordförande i Brynäs Företagarförening, hälsade ett 50-tal gäster välkomna, särskilt Åsa Wiklund Lång och Göran Arnell.

Ralph informerade också om årets sista frukostmöten, som äger rum den 28/11 och 12/12. Kallelse kommer i vanlig ordning.

Mötet inleddes med att Ann-Christin Käll och Camilla Westman, NyföretagarCentrum, delade ut diplom till årets mentor, Anders Rönngren, Stenmästarna. Adepten Robert Nyström, Prevtec Group AB, var också närvarande.

Åsa Wiklund Lång inledde med att ge förutsättningarna för Gävle kommuns planering inför framtiden.

– Gävle kommun växer med 1.000 invånare per och vi är i nuläget 102.000 och prognosen pekar mot 120.000 om mindre än 2030 år, sa Åsa Wiklund Lång. För att klara det behöver vi investera 25 miljarder samt bygga 10.000 bostäder och se till att det blir 11.000 fler arbetstillfällen.

När det gäller bostäder planeras det bland annat för 6.000 på Näringen och 2.500 på Norra Brynäs samt ytterligare några områden.

Kommunens verksamhet berör oss alla och handlar bland annat om skola, barn- och äldreomsorg, socialtjänst, miljö, vatten, kultur, bibliotek, fritid, trafik, parker, hamn, detaljplaner, fjärrvärme, näringsliv, bostäder mm.

Gävle kommunkoncern i siffror
• Omsättning: 10,7 miljarder kr varav bolagen 3 miljarder
• Materiella tillgångar: 14,6 miljarder (huvuddelen byggnader samt mark, infrastruktur mm)
• Externa lån: 6 miljarder
• Skatter och utjämning: 6 miljarder
• Resultat: över 2 procent
• Antal förtroendevalda: 300 - 350 st
• Antal anställda: 7.300 st
• Ärenden i kundtjänst: 600.000 per år, 12 språk (besök, e-post, telefon, chatt mm)
• Samhällsbyggnadsärenden: 10.000 per år (alla ärenden inom sektorn Livsmiljö, varav 1.000 gäller detaljplan, bygglov mm)
Utgifternas och Inkomsternas fördelning, se bild 1 och 2

– Kommunens arbete är organiserat så att Kommunfullmäktige är högsta beslutande organ, sa Åsa Wiklund Lång. Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet och av större vikt för kommunen.

Ledamöterna i Kommunfullmäktige (KF) är direktvalda i kommunvalet.

Kommunfullmäktige beslutar om:
1) mål och riktlinjer för verksamheten
2) budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor
3) nämndernas organisation och verksamhetsformer
4) val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar
5) val av revisorer och revisorsersättare
6) grunderna för ekonomiska förmåner till förtroendevalda
7) årsredovisning och ansvarsfrihet
8) folkomröstning i kommunen
9) extra val till fullmäktige
Gävle kommuns organisation, se bild 3.

Ibland blir det diskussion om vad kommunen måste göra och vad man inte bör syssla med.

– Det är Kommunallagen och andra specifika lagar som kommunen måste ta hänsyn till, sa Göran Arnell. Det kan också handla om angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens verksamhetsområden.

Kommunen ska inte jobba med sådant som är någon annans ansvar, som staten, annan kommun, region etc.

När det gäller kommunens myndighetsutövning, som bygglov, serveringstillstånd mm, tar tjänstemän fram beslutsförslag enligt gällande lagstiftning och endast ansvarig nämnd kan påverka och fatta beslutet. Om man inte är nöjd med ett myndighetsbeslut kan det alltid överklagas till exempelvis Förvaltningsrätten. Nämndbeslutet kan aldrig tas över och ändras av någon annan i den kommunala organisationen, vare sig annan nämnd, politiker eller tjänsteman.

Lagar som styr kommunal verksamhet: Kommunallagen, skollagen, socialtjänstlagen, miljöbalken, plan- och bygglagen, LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade), bibliotekslagen, ellagen, lag om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag, LOU (Lagen om Offentlig Upphandling), Aktiebolagslagen med flera.

Verksamhet som kommunen ska ansvara för:
• Förskoleverksamhet och fritidshem
• Förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och särskola
• Kommunal vuxenutbildning
• Svenska för invandrare
• Socialtjänst, inklusive individ- och familjeomsorg
• Omsorg om äldre och funk­tionshindrade
• Hälso- och viss sjukvård i särskilt boende
• Stadsplanering och byggfrågor
• Hälso- och miljöskydd
• Renhållning och avfallshantering
• Räddningstjänst
• Vatten och avlopp
• Bibliotek
• Krisberedskap
• Kollektivtrafik (eller av en region)

Exempel på frivilliga åtaganden:
• Öppen förskola
• Fritidsverksamhet (lekplatser, fotbollsplaner, simhall)
• Bygga bostäder
• Energi
• Hälso- och sjukvård i hemmet
• Sysselsättning
• Näringslivsutveckling
• Kultur (teater, museer, konserthus, symfoniorkester)
• Övrigt enligt samhällsutvecklingen

Exempel på näringsverksamhet som får bedrivas av kommuner:
• bostadsföretag
• el- gas- och värmeföretag
• avfallshantering
• hamnar
• flygplatser
• fritids- och nöjesanläggningar
• campingplatser
• idrottshallar
• teater
• museum
• konserthus
• symfoniorkester

– Kommunen får inte syssla med det som hör till det egentliga näringslivet som detaljhandel, bankverksamhet, tillverkningsindustri med mera., sa Göran Arnell. Men vi måste jobba för att få hit fler företag!

Exempel på allmänt näringslivsfrämjande kommunal verksamhet:
• Tillhandahålla mark
• Teknisk service
• Byggklara industriområden
• Trafikleder, stickspår (generella, ej specialanpassade)
• Kollektiv marknadsföring som att delta på mässor, utställningar, evenemang och liknande.

Vem beslutar om vad?
• Tjänstemännen tar fram underlag utifrån sin yrkesprofession, lagstiftning, måldokument och budget
• Politikerna tar beslut om vad som ska göras i kommunen med utgångspunkt från beslutsunderlag
• Tjänstemännen bestämmer sedan hur man praktiskt ska göra för att uppnå de mål eller resultat som politikerna tagit beslut om och därefter genomföra besluten

– Vi får många förfrågningar om lokalisering till Gävle, sa Åsa Wiklund Lång. Det handlar om allt från småföretag till stora företag med flera 100 anställda.

Ett aktuellt exempel är Microsoft som bygger anläggningar i både Gävle och Sandviken. Gävle drar också nytta av expansionen i Stockholm, där det är dyrt att investera medan man får mer för pengarna i Gävle.

– Vi har flera områden för näringsverksamhet, sa Göran Arnell. Det senaste är Ersbo som växer så det knakar, planering pågår för 1.000 hektar i Tolvforsskogen och som ska vara klart till 2024.

För att kunna ge service för den växande kommunen behövs fler nya företag och även sådana som flyttar hit.

– De företag som flyttar hit anger att det som drar är att vi har en infrastruktur med bra kommunikationer med två Europavägar, Gävle Hamn samt bra tågförbindelser, sa Åsa Wiklund Lång. Gävle kan också dra nytta av expansionen i Stockholmsområdet.

När det gäller stadens utveckling finns det många aspekter att ta hänsyn till.

– Vi är ju beroende av järnvägen men tyvärr gör placeringen att Gävle blir liksom delat i två delar, sa Åsa Wiklund Lång, Därför tittar vi också på om det är möjligt att flytta den ut från centrum.

Företagsklimatet i Gävle är enligt Svenskt Näringslivs enkäter på en låg nivå, men man arbetar hårt för att förbättra det.

– Vi har nyligen fattat beslut om ett nytt Näringslivsprogram som innebär att vi behöver jobba med både nya och befintliga företag, sa Åsa Wiklund Lång. För att förbättra placeringen behöver vi jobba med bemötande bland annat.

Vi får hoppas att ambitionerna får framgång och att nästa gång, som Gävles Företagarföreningar får besök av kommunledningen, att planerna för Gävles utveckling har infriats!

Text & foto: Torbjörn Edlund
Bilder: gävle kommun